Duscha bara en gång i veckan – så påverkas din kropp
Den senaste kroppsrenhetstrenden på sociala medier kan te sig märklig för många. Kallad “Non Bathing” eller “Cleansing Reduction”, uppmanar den till att duscha bara en gång i veckan. Förespråkarna menar att det bevarar hudens naturliga skyddsbarriär, sparar vatten och kan gynna hudens hälsa.
Trenden fick särskild uppmärksamhet i Hollywood år 2021 och har startat en debatt om vad som räknas som god hygien och vilka miljöeffekter våra rutiner har.
Kändisarnas roll i trenden
Hollywoodstjärnor har haft stor betydelse för att sprida idén. Bland dem som öppet stött trenden finns Kristen Bell, Brad Pitt och Jake Gyllenhaal.
Kändisar som Jennifer Aniston, Julia Roberts och Charlize Theron har i intervjuer sagt att de duschar en gång i veckan, med fokus på att spara vatten. Mila Kunis uttryckte i en Spotify-podcast att daglig kroppstvätt kan vara överdriven, och Ashton Kutcher sa att han bara använder tvål på armhålor och i skrevet.
Men allt folk instämmer inte. Dwayne “The Rock” Johnson berättar att han hellre duschar flera gånger om dagen, med olika temperaturer beroende på tid och aktivitet, vilket står i tydlig kontrast till den här trenden.
Vad forskare och läkare säger
James Hamblins bok “Clean: The New Science of Skin”, publicerad av Verlag Kunstmann i Tyskland, tar upp frågorna kring hur vi rengör oss. Hamblin, som tidigare varit läkare, hävdar att tvålindustrin ibland har överdrivit behovet av frekvent kroppstvätt.
Enligt honom behövs tvål framför allt på vissa områden som fötter och armhålor. Att hoppa över daglig tvätt kan öppna upp för en ny balans i hud och hår.
Hudläkaren Marion Moers-Carpi från München stöder den här synen och menar att många tvättar sig för ofta, för varmt och för länge. Det tar bort hudens naturliga oljor och leder till att folk i onödan börjar använda fuktkrämer för att återställa den förlorade skyddsbarriären.
Historiskt perspektiv och ekonomin
Historiskt sett var det vanligt att bada bara en gång i veckan, och det ledde inte nödvändigtvis till hälsoproblem. Moers-Carpi föreslår att vi kan lära av mor- och farföräldrars vanor och påpekar att det inte alltid blev fler problem med dålig lukt hos dem som följde den rytmen.
Kropps- och hygienprodukter är också en stor utgiftspost: i Tyskland spenderas cirka 172,5 miljarder kr per år på sådana produkter. Kritiker menar att traditionell hygienreklam har fått konsumenter att tro att mer rengöring alltid är nödvändigt, vilket driver onödig konsumtion och ökade kostnader.
Praktiska följder och miljön
Att duscha mer sällan ses inte bara som något som kan vara bättre för huden, utan också som ett sätt att minska vattenförbrukningen. Hamblin (Hamblin) lyfter fram att det är viktigt att ifrågasätta normerna kring hygienrutiner och samtidigt betona effektiv handtvätt, särskilt i situationer där hygien är direkt kopplat till hälsa.
Moers-Carpi rekommenderar att man överväger mer sparsamma tvålsorter (något som tidigare varit mindre populärt) och håller duscharna kortare. Att undvika tjugo minuters dagliga varmduschar kan spara stora mängder vatten och minska belastningen på miljön.
Ämnet polariserar fortfarande, och det räcker inte att avfärda det som en fluga. Det här är en diskussion som rör våra vardagsvanor, ifrågasätter produktions- och konsumtionsmönster och kräver att vi funderar både över vår personliga hälsa och planetens välmående. Kanske är det dags att tänka igenom vad vi menar med renhet och vad det faktiskt innebär för våra liv och vår miljö.