Historiskt fynd: forskare upptäckte en 399 år gammal haj i havet, född redan 1627
Ett internationellt forskarlag har gjort en hisnande upptäckt: en grönlandshaj beräknas vara cirka 399 år gammal, vilket gör den till en av de längsta levande ryggradsdjuren som registrerats. Upptäckten visar inte bara att arten är en biologisk anomali utan också att den kan vara en värdefull modell för forskning om åldrande.
Hur de tog reda på hajens ålder
Upptäckten kommer från en internationell studie publicerad år 2016 i tidskriften Science. Forskarna analyserade 28 grönlandshajar som fiskare fångat som bifångst. Åldern hos den äldsta individen stack ut som anmärkningsvärd.
Den huvudsakliga metoden var radiokarbondatering (kol-14) av ögonlinsvävnad. Forskarna valde ögonlinsen eftersom den inte regenererar efter födseln, vilket gör den lämplig för åldersbestämning. Genom att jämföra mätningarna med historiska kolnivåer kunde de uppskatta när vävnaden bildades. Den äldsta individen visade en ålder på cirka 399 år; födelsen uppskattas ha skett runt år 1627 (samtidigt som de första kolonierna i Amerika växte fram).
Varför den kan bli så gammal
Att grönlandshajen kan leva så länge beror på flera biologiska och miljömässiga faktorer. Arten växer mycket långsamt, ungefär 1 cm/år, och blir könsmogen först vid cirka 150 år. Den har också en låg ämnesomsättning, en anpassning till de nära fryspunkten liggande temperaturerna i de kalla arktiska haven.
Hajen lever ofta i ett stabilt och djupt habitat, ibland på djup över 2 000 m, vilket ger skydd mot många yttre hot. Forskare menar också att genetiska mekanismer som effektiv DNA-reparation kan bidra till artens förmåga att motstå åldrande.
Grönlandshajen: en arktisk jätte
Grönlandshajen finns främst i kalla, djupa vatten i Norra ishavet och kan bli upp till 7 m lång och väga över 1 000 kg. Trots sin storlek simmar den långsamt, ofta under 2 km/h. Den äter fisk, sälar, bläckfiskar och organiskt spill, och har en ovanlig ägglevande reproduktionsstrategi där embryon utvecklas inom honan till färdiga ungar.
Samtidigt utsätts arten för hot från mänskliga aktiviteter. Oavsiktlig fångst, klimatförändringar och föroreningar i Arktis utgör allvarliga risker för grönlandshajens framtid.
Vad fyndet betyder för forskningen
Det unika fyndet av en så gammal grönlandshaj ger viktiga insikter om åldringsprocesser. Arten fungerar som modellorganism för att studera hur ryggradsdjur åldras och kan hjälpa till att utveckla nya angreppssätt för åldersrelaterade sjukdomar.
Genom att undersöka mekanismer som effektiv DNA-reparation och låg ämnesomsättning hos dessa hajar hoppas forskare hitta ledtrådar som både ökar vår förståelse av åldrande och potentiellt kan förbättra människors livskvalitet.
Det globala vetenskapssamfundet, liksom mediekonton som X – @awkwardgoogle och National Geographic, fortsätter att vara djupt fascinerade av upptäckten. Denna grönlandshaj är ett imponerande exempel på livets komplexitet och naturens uthållighet, och den väcker frågor om vår arts biologiska gränser.