Uppdaterade kolesterolråd: vad som är nytt och nycklarna till att förebygga hjärt‑kärlsjukdomar
Kardiovaskulära sjukdomar är fortfarande en av de största dödsorsakerna i världen. Trots framsteg inom förebyggande åtgärder och behandlingar fortsätter forskare och medicinska organisationer att se över och uppdatera strategier för att hantera problemet.
Här går vi igenom de senaste uppdateringarna från American College of Cardiology (ACC) och American Heart Association (AHA), deras nya riktlinjer för hantering av kolesterol och förebyggande av hjärt-kärlsjukdomar.
Skärpta mål för kolesterol och tidiga insatser
De nya rekommendationerna från ACC/AHA ersätter riktlinjerna från 2018 och lägger stor vikt vid att sänka LDL-kolesterol, ofta kallat “det onda kolesterolet.” Ett enkelt blodprov kan enligt riktlinjerna spela en viktig roll för att förutse risken för hjärtsjukdomar.
Juan Pablo Costabel, kardiolog och chef för Korianärenheten vid ICBA, påpekar att den här tuffare linjen vilar på stabil vetenskaplig forskning, inte på påtryckningar från läkemedelsindustrin.
Målvärdena för LDL är ambitiösa: målet är att hålla nivåerna under 2,59 mmol/L för personer med gräns- eller intermediär risk, under 1,81 mmol/L för hög risk och under 1,42 mmol/L för dem som redan haft en kardiovaskulär händelse. För dem med mycket högt LDL, över 4,94 mmol/L, rekommenderas starkt läkemedelsbehandling.
Personlig förebyggande vård och riskbedömning
Riktlinjerna introducerar PREVENT-ASCVD, en kalkylator som hjälper läkare att bättre uppskatta en persons kardiovaskulära risk över 10 år. Den använder redan insamlade hälsodata tillsammans med så kallade “riskförstärkare” för att få en mer träffsäker bild (det ger en mer individuell bedömning än att bara titta på enstaka värden).
Roger Blumenthal, ordförande för redaktionskommittén för riktlinjerna, menar att den här metoden gör det möjligt att skräddarsy behandling på ett mer precist sätt.
Betoningen ligger på individuellt anpassad behandling. Beslut om att starta medicinering, ofta statiner, tas inte bara utifrån kolesterolnivåer utan utifrån en helhetsbedömning av patientens riskprofil. Pablo Corral, tidigare president för Sociedad Argentina de Lípidos, understryker vikten av att nå de riskmål som satts i riktlinjerna, eftersom bristande måluppfyllelse är en av huvudorsakerna till att kardiovaskulära sjukdomar fortfarande är så vanliga.
Livsstilens roll i att förebygga hjärtsjukdomar
Trots de skärpta medicinska målen är livsstilsförändringar fortfarande en grundpelare i förebyggandet. En hälsosam kost, regelbunden fysisk aktivitet och att avstå från tobak är enkla men effektiva åtgärder.
Costabel beskriver livsstilsåtgärder som “basen i pyramiden” för att förebygga dessa sjukdomar. Hos personer med lägre risk kan sådana förändringar ofta göra att läkemedelsbehandling kan undvikas.
Motverka desinformation om kolesterol
Riktlinjernas författare betonar att man måste motverka felaktig information om effekterna av låga kolesterolnivåer. Oro för att lågt kolesterol skulle skada hormon- eller hjärnfunktion har motbevisats av omfattande vetenskapliga studier. Costabel nämner att sänkta kolesterolnivåer snarare är kopplade till en lägre risk för kognitiv försämring.
Den fortsatta kampen mot kardiovaskulära sjukdomar kräver både fokus på förebyggande åtgärder och en korrekt, evidensbaserad behandling för dem som redan drabbats. De uppdaterade riktlinjerna syftar till att styra medicinsk praxis i rätt riktning och nå ut bredare i samhället i ett försök att kraftigt minska förekomsten av dessa sjukdomar.
Som Blumenthal påpekar går det att förebygga 80 % eller mer av kardiovaskulära sjukdomar med rätt åtgärder. Med sådana verktyg och resurser ser framtiden för hjärtsjukvården ljusare ut.